Det där med högskola och universitet har ju en viss aura. En förväntan. Den akademiska världen. Högre utbildning.
Let me tell you.
Dagens lärdomar i korthet.
Det man ska tänka på i samtal med klienter:
Man kan inte säga att man ska ha fingertoppskänsla, fast det kan vara bra att ha fingertoppskänsla.
Man ska vara noga med att ställa öppna frågor och därmed se till att klienten själv kommer fram till vad som är bäst, fast det är inte alls som att ställa öppna frågor och lita på att barnet själv vet vad som är rätt, så som barn pedagogiken förespråkar.
Man ska inte generalisera utom när man generaliserar.
Man ska ha ett klart syfte med samtalet utom när man arrangerar en övning i samtal med elever, tydligen.
Vi ska läsa olika böcker om samtal och kommunikation och sedan dela med oss till varandra om vad vi har lärt oss, fast i grunden ska vi lära oss att det inte finns någon sanning, metod eller rätt.
För att vara lärare i juridik kan du behöva skicka ut tre mejl för att rätta till de fel som står i detaljschemat, så att eleverna ska kunna leta upp de rättsfall de ska läsa in sig på. Förutom att det är sjukt förvirrande mejl som gör det något onödigt komplicerat att leta upp dem.
Den akademiska världen alltså.
Jag var visserligen hög på Alvedon, hade varit vaken sedan klockan 2 på natten och distraherad av en märklig förkylning men jag har svårt att se hur den lever upp till den standarden den försöker försvara. Komvux all over again, typ.
Däremot förstår jag varför högskoleutbildade tjatar om högre löner som utdelning för sin insats. Man är värd sjukt bra pröjs för att ha klarat av den här knasiga världen i flera år.
Kommentarer