Jag bestämde mig för att kapa mitt hår eftersom det ändå bara bodde i tofs eller slarvknut. Det kändes onödigt att släpa runt på en massa decimetrar hår för att då kan man göra en massa frisyrer som man aldrig gör. Jag har aldrig haft varken tålamod, talang eller rätt typ av hår för att få till det heller, det mest avancerade jag gett mig på har varit typ fläta, vanlig alltså för inbakat är en nivå för högt.
Därmed kan vi sätta scenen för den ångest som väller in när man kommer till förskolan och ser hur de söta små varelserna kommer med små inbakade flätor i flera nivåer med dekorationer, knutar i perfektion och tofsar som man aldrig sett tofsar förut. Jag är glad över att ha lyckats hålla Pyret still tillräckligt länge för att få till en hyfsad tofs och klämma fast ett hårspänne.
Imorse började det dock, när jag sa till Pyret att jag skulle borsta och fixa tofs.
"Nä, jag vill ha en Elsa mamma."
"Äh? Menar du att du vill ha håret som Elsa?"
"Japs!"
Så mina xxl-fingrar skulle fnula till en fläta av det där självlockiga fjunet som sitter på Speedy.
Jag. Klarade. Det.
Och den höll hela dagen.
Kommentarer