En helt vanlig dag.

Jag bestämde mig för att göra dagen till en Supermorsa-dag istället för... ...något annat.
Den började ju egentligen igår när jag stekte pannkakor till middag med Pyrets hjälp. Åh kära tålamod vad du var duktig då. Följt av att tvaga båda barnen i hemmets badkar, var för sig, eftersom Pyret vägrar bada med sin syster. Allt innan den andra hälften klev innanför dörren.

Idag började jag med att kladda på lite nagellack på tårna eftersom sommaren har anlänt. Typ. Då ville Pyret också ha, jag lyckades dutta på rosa fläckar på de där ytte-pytte-små tåssingarna. Ren ingenjörs konst.

Sen bestämde jag mig för att gå till optikern och lämna tillbaka glasögonen, eftersom det visade sig vara nära på omöjligt att få tag i en "ortoptist" med en remiss i handen. Antingen var det 4-5 månaders väntetid eller så tog de bara emot remiss direkt från optikern. Jag ringde och talade om det för butiken i onsdags, de skulle höra av sig, det gjorde de inte. Idag fick jag pengarna tillbaka. Det känns så jäkla skönt!!

Efter det gick jag lätt som en fjäder till stora lekparken med båda barnen. Ensam. Och jag kom därifrån med båda barnen. Kanske inte låter som en stor bedrift men jag är ingen bläckfisk, däremot är mina arvsmassor två viljestarka, assnabba, kamakazipiloter. Jag lyckades dessutom få Pyret att sitta still vid en bänk och äta en glass och distrahera från en åsneridning. Juryn för årets morsa antecknar det hoppas jag.

Inte nog med det, jag lät Pyret ta sin trehjuling när vi gick till mina päron och fikade. Köra barnvagn och putta på trehjuling och avstyra tusen utbrott samtidigt.
Saker man inte visste att man kunde förrän man blev morsa liksom.

När vi hälsade på herr B.o.B.s bror för många år sedan, kallade han mig för Supergirl för att jag inte gnällde när han tatuerade mig. Han hade ju inte en aning om hur rätt han hade. Det hade inte jag heller, förrän nu.

Ja, förutom att det är en lort i havet jämfört med ensamstående föräldrar som lyckas med sånt här hela tiden. Jag är slut efter en vecka med två cirkusartister.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Läs mer

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Läs mer

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första: Hospitalet, ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...

Läs mer

attvarabob

Leta i den här bloggen