Alltså det där med att välja vagn... Jag är övertygad om att det är den pestigaste delen av att vara förälder. Mest för att man vet att den perfekta vagnen inte finns och därför kommer man att bli lite besviken vad man än väljer.
Fast vår Emmaljunga vi köpte till Pyret var körd, chassit hade gett upp, och det behövs en singelvagn. Blä.
Jag ville ha en som var nätt, gick bra i snö, med stor sufflett, punkteringsfria hjul (så jäkla less på punka!), stadig nog för en ståbräda och inte kostade multum.
Det blev en Mountain buggy, igen, fast en Mini.
Den var skön, fast det kan ju ha att göra med att det kändes som himmelriket att köra en liten vagn efter att ha kört traktor i över ett år.
Och till det en Buggy board, för de skulle tydligen vara "bäst".
Med tanke på att jag monterade på den på en kvart utan minsta tendens till utbrott så får den redan högsta betyg. Det återstår att se vad Pyret tycker.
Så, nu vill jag inte välja vagn igen. Jag säger som Pyret:
"Ja klar nu."
Kommentarer