Fortsätt till huvudinnehåll

Mer information än du vill ha.

En vän sa att hon upplevde förlossningen som lite förödmjukande, det där med kroppsfunktioner och så.
Det gäller väl själva graviditeten också, tänker jag.
Det är ju inte en lallande dröm på rosa moln direkt, inte ens när man är så befriad från symptom som jag har varit.
Det där med kroppsfunktioner och så.
Det pratar man ju inte gärna om.
Men med tanke på vilka områden på kroppen som förändras mest när man är gravid så kan vi kanske föreställa oss att vissa funktioner blir rubbade. Både åt det ena och åt det andra hållet.
Det händer ju en massa saker med kroppen som kanske är svårt att se som charmiga, men som får anses vara naturliga.
När saker då händer med kroppen när man är gravid, så finns inte bara vänner och barnmorskor att prata med, man kan även söka information på nätet.
Jag gjorde en sökning på den typ av rubbning som jag upplever just nu. En rubbning som har med kroppsfunktioner att göra.
Den typen av problem kunde minsann inträffa strax innan förlossning, som ett sätt för kroppen att lite fiffigt förbereda sig.
Hoppla.
Det är ju några veckor kvar.
Jag som dessutom är förstföderska, då kommer ju barnet oftast lite sent.
Oftast.
Det betyder inte alltid.
Bara sådär så kom jag ett steg närmre att förstå vad som faktiskt ska hända.
Hända relativt snart, även om det blir i tid eller sent.
Dags att börja förbereda sig kanske.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.