Fortsätt till huvudinnehåll

Jag vill måla hela världen...

Anna Benson och Peter Sköld har dragit igång ett insamlingsprojekt för Rosa bandet. Förutom att de har målat en buss väldigt rosa
som de ska kuska land och rike runt i, så ska de genom konsten samla in många kronor till Rosa bandet.
Projektet hade sitt kick-off igår kväll på Clarion Hotell, och lilla B.o.B. var inbjuden.
Efter att ha varit på fötterna hela dagen på jobbet var det kanske väldigt optimistiskt av preggot att tro att det skulle vara en baggis att stå på ett vimmel under kvällen. Men samtidigt så är jag så vansinnigt svältfödd på lite lattjolajban i tillvaron att jag förlåter mig själv för att ha varit aningens naiv.
Rosa klänning åkte på, enligt dresscode, sen bar det av för rosa bubbel (alkoholfritt så klart), rosa cupcakes, tavelauktion och underhållning.
Jag reflekterade över att lokalen var övervägande fylld av kvinnor. Borde det inte vara lika mycket en fråga som engagerar män när så många av deras nära och kära drabbas, tänker jag. Samtidigt som jag själv valde att ta med mig E till kvällen istället för maken.
Hoppsan.
Men kanske är det något värt att fundera över; är bröstcancer en kvinnlig fråga? Om den ses som det kanske det kan vara värt att engagera fler män i frågan, för även om det är kvinnor (främst, några män också) som drabbas av själva cancerformen, så drabbas även omgivningen av dess framfart.
Några längre reflektioner hann jag inte med, för kanske var det ett brinnande engagemang i lokalen, kanske var det preggo-hormon-svallningar, men det var kokhett och jag svettades som en travhäst på Solvalla.  När fötterna hade svullnat smärtsamt och värmen förvandlat frisyren till en pudelrock liknande varelse så fick jag ge upp.
Men stödja Rosa bandet kan man ju göra när som helst. Man kan stödja just den här insamlingen genom att sms:a "Måla rosa" till 72 988, eller varför inte kolla in projekten på något av deras stopp runt om i landet? Var de dyker upp kan man se på http://målarosa.se/
Preggo-B.o.B. fick inte bara stödja en väldigt god sak, utan måla sin grå tillvaro härligt rosa för en kväll.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...