Skumt att vara annorlunda

Medan jag lyssnar på ett bankande i väggarna som pågått i två timmar, försöker jag tänka andra tankar. Det är svårt. Ljudet av:

Bank Bank Bank Bank Bank Bank Bank Bank

Paus

Bank Bank Bank Bank Bank Bank 

Paus

Paus

Bank Bank Bank Bank Bank Bank Bank Bank Bank Bank Bank

är lite distraherande.

Dels för att jag försöker lista ut vad grannen håller på med, men där landade jag i gissningen: lägger golv. Helt baserat på många bankningar i rad följt av olika långa pauser. Men mest för att jag undrar intensivt hur man tänker när man börjar att lägga golv, eller annat valfritt bankprojekt, klockan 20.00 en vardag?

Jag försöker påminna mig att vi alla är olika, har olika förutsättningar och baserar våra bedömningar utifrån egen erfarenhet. Någon aktiv tanke ligger ju bakom beslutet att göra något i en lägenhet, som innefattar högljutt bankande, på kvällen en vardag. Den tanken är mest troligt inte att: Nu ska jag hålla hela huset vaket, det tror jag verkligen inte. Men att tanken: Undrar om det här stör? inte dyker upp och gör att man anpassar aktiviteten när klockan är 22.00, gör mig förbryllad.

Eller, förbryllad är att försköna situationen. Jag har inte kunnat tänka klart för att det där bankandet för mig vansinnigt distraherad, men några av de få tankar som slinker igenom är mörka och ondskefulla.

Fast ibland måste man acceptera att vi tänker och agerar olika, utan att ens veta att vi är annorlunda och sticker ut.

Som att i påsen med S märken surt skum, låg en ensam supersur geleknapp.  

Den var den udda fågeln, helt ovetandes att den var annorlunda, men god på sitt sätt.