Fortsätt till huvudinnehåll

Utandning

När jag sa att jag inte gillar att bada fick jag höra från en bakant att skicka mig på dessa dagar väl då var att kasta bort pengar. Som tur är så kan man åka till Yasuragi och göra annat än att bada, eftersom man kan finna vila och återhämtning på många sätt.

Vi inledde dagen med att byta om;
Det är inte helt lätt att gå i den där yukatan, ännu svårare blev det med tofflor. Små trippande steg som möjligen kan leda till värk i höften blev resultatet.

Efter ombyte följde en lättare frukost, och sedan en presentation om att utveckla självledarskap, medan vi satt i en lokal med otrolig utsikt.
I all enkelhet väckte det många viktiga tankar om hur jag kan förhålla mig till de utmaningar som jobbet ger. Även om konceptet med självledarskap möjligen är lite väl populärvetenskapligt för att passa mig. 

Medan vi hade möjlighet att fundera över den egna arbetssituationen valde några av oss att gå på en aktivitet för att lära oss olika andningstekniker, för att sedan slå oss ner med en kopp te i fåtöljer som vaggade. Det fanns en överhängande risk att somna, vilket väl får ses som ett tecken på att man känner sig avkopplad.

Efter en riktigt god lunch tog jag och närmaste kollegan en promenad i området.
Trots det trista vädret var det otroligt fint, och vi fick tillbaka tillräckligt med energi för att efter en fika orka med Qi-gong. Jag fick en bekräftelse på att koordination och balans inte riktigt är min grej. Och att få bekräftelse kan ju vara lugnande, kan man väl säga.

"Jösses, vi bara äter hela dagen!" sa en kollega, som att det var något dåligt. Det är självklart inget dåligt, men det var lite skönt att få en stund i sitt rum innan trerättersmiddagen.
Jag hade också fått höra från en bekant att enligt en "säker källa" var stället och rummen inte så fräscha som de varit tidigare. Det var nog mest ljudet av avundsjuka och en påminnelse om att det där med "säkra källor" ska man låta bli att lyssna på. För rummet var mer än fräscht, jag kommer sova gott här. 

Jag kommer också sova gott eftersom jag avslutade dagen med denna middag:
Bortkastat att den slitna regionsanställda tvåbarnsmamman fick en sådan här dag, för utan bad kan hon väl rimligen inte funnit någon slags återhämtning. 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...