Förbereda

Imorgon är det första advent. Redan. Dags att försöka få till lite julstämning, och det är ju så himla svårt tycker jag. Den där känslan av förväntan jag hade som barn infinner sig inte längre. Lösningen kanske är att gå all in, så att säga. Så förutom traditionen att jag klättrar runt i fönstren och svär åt adventsstjärnorna, så började vi att skapa vad som ska bli en pepparkaksby:

Mitt bidrag.

Vi provade Snöbollar till saffransbullarna:

Jag ger dem ett nja i betyg, men jag är å andra sidan inte dunderförtjust i pepparkakor. 

Jag bytte ut kuddfodral och filtar:

Det kan hända att ett par juldukar kom fram under adventstakarna också.

Jag drar min gräns vid dekorationer, jag orkar bara inte med tomtar och sånt.

Ett inte så juligt uppdrag, men viktigt sådant, var att gå till biblioteket. Allt julpynt till ära, det är väl bra att komma utanför dörren också. 

Polarn fick höra att Pyret snart ska gå dit med skolan och bestämde att hon också ville ha ett bibliotekskort. Vi började gå till bibblan när Pyret fick ett bibliotekskort i förskoleklass, men kom av oss när pandemin slog till. Dags att göra något åt det tyckte jag, så nu är även Polarn stolt innehavare:

Självklart skulle det lånas också, arvsmassornas val föll på varsin bok och en de vill att jag högläser.

Jag blir ju alldeles varm av att se deras habegär, jag vill sä gärna att de har den där längtan till böcker och läsande. 
Själv har jag alldeles för många böcker som väntar, men kunde inte låta bli att låna en bok kollegan rekommenderat:

Att föda ett barn, första delen i en trilogi, av Kristina Sandberg. 

Så mycket böcker, så lite tid. Vilken tur att vi ska ha ett långt jullov sen.