Mitt under pågående besök så började det. Små liksom dansande ljus i ögonen, precis som man kan få när man tittat in i en lampa. Fast det går inte över när man blinkar några gånger, det blir successivt lite värre. Jag känner genast lätt panik inför vad som kan komma.
Sen börjar huvudvärken bakom ögonen. Den som gör att det känns tungt att hålla ögonen öppna. Jag tog Ipren och Alvedon, drack vatten och åt lunch, och genomförde ett bokat möte med den som ansvarar för lokalerna, innan jag tog mig hem för att jobba hemifrån. The show must not go on, men tankeförmågan blir nog nedsatt och besluten inte de bästa.
Den här gången blev det inte värre än att huvudvärken mullrade lite som avlägsen åska i några timmar, att jag var otroligt störd av dofter och att jag mådde lite illa. Jag kunde skriva klart och stänga ner datorn innan jag bara kände tröttheten slå till som en slägga.
En frukostmiddag, tv-kväll och nattning senare kan jag själv däcka. Jag slapp ändå ett fullskaligt migränutbrott, den här var bara en halvdan rackare, och det är jag oändligt tacksam för.
En kollega frågade för ett tag sedan "Hur vet man att det är migrän och inte bara huvudvärk?, och vi var flera som svarade "Det bara vet man!" Fy vilket litet sattyg det är.
Kommentarer