Fortsätt till huvudinnehåll

Ny favorit

Kollegan har letat länge men den har varit slut överallt. Jag har hjälpt till att hålla utkik, och nu hade de äntligen kommit till vår butik. Så jag köpte till henne, men en till mig med.
Jag gillade ju verkligen Dave & Jon's med salted caramel, men det här är nya favoriten; Sour Cola. Jag köpte två paket till.

Och det var också min belöning efter dagens löptur. Jag ber om ursäkt om jag tjatar, men jag är så förundrad över utvecklingen. Nu är det 4 månader sedan jag utökade till 3 löppass per vecka och idag utökade jag den korta rundan lite till. Så fascinerande att känna benen trumma på, andningen hållas jämn och att det finns krafter kvar. Nu springer jag till och med bland människor, som att jag kan det där. Kanske börjar jag känna som att jag är en löpare.
Receptet för varannan dag ser ut ungefär så här:
Imorgon är det 30 minuter styrka istället för löpning. Rutiner är också receptet på goda vanor.

Något all träning för med sig är behov av träningskläder. Jag behöver tre uppsättningar av löparkläder, nu med tunn jacka och snart med tjockare jacka. Där är bekymret för mig att hitta byxor som sitter på plats, så många åker ner tycker jag, vilket blir ohyggligt irriterande. Hittills har Röhnisch och Cellbes funkat bra, och några av de fodrade byxorna som jag använde under vintern, men jakten fortsätter. Utöver det behöver jag också tre uppsättningar med vanliga träningskläder. Allt detta genererar också fasligt mycket tvätt, tyvärr. 

Möjligtvis behöver jag se över möjligheten att få mer än 24 timmar per dygn till mitt förfogande. För det är svårt att hinna med träning, stickning, virkning, diamond painting, pussel, bakning, alla böcker och alla serier, utöver att träffa vänner, ta hand om barn och hushåll och sova. Men jag har inte hittat receptet på det än.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...