När jag vaknade imorse ville jag inte det. Vakna alltså. Men det gjorde jag ändå, jag klev till och med upp. Jag lyckades göra mig iordning för dagen och få upp arvsmassorna. Minst av allt ville jag promenera till jobbet och då är det dags att börja ana oråd. Jag vill alltid promenera, typ, och jag gillar att gå till jobbet, till och med på dagar när jag ska göra saker som känns svintuffa.
Idag var en sådan dag, när jag behövde göra saker som känns svintuffa, men jag gjorde det på något sätt. Fast jag letade desperat efter choklad under tiden, på ett typ zombie-letar-efter-hjärnor- sätt. Borde fattat då.
Sedan kände jag mig ledsen, för att jag läste en sak som var sorglig, men det gör jag ofta i mitt jobb. Sen kände jag mig ledsen för att jag läste en sak som bara kändes så fin. Det händer också ofta i mitt jobb. Ledtråd pä vågrätt, rad två: Berg- och dalbana.
Jag hade betydligt mer spänst i stegen på väg hem, kanske för att jag var så himla hungrig, fast jag ätit lunch, äppelpaj (som ena chefen gjort), banan och två clementiner. Men när det var dags att äta mådde jag istället lite illa, så halvdan aptit ändå.
Under kvällsträningen kände jag mig lite yr, och fick ont, igen. Som vanligt den där jäkla smärtan.
Sen dök notisen upp!
"Håll koll på mensen den borde börja snart!"
Då fattade jag.
Ledtrådarna hade hopat sig som i en kioskdeckare under dagen. Men tills sist fattade även jag.
Kommentarer