Fortsätt till huvudinnehåll

Utveckling

Jag blev påmind om min vo2 max mätning för typ ett år sedan:
Den var "bra" för min ålder. 

Sen dess har jag inte hållit så mycket koll som jag tänkt. Det kom en jobbstressig höst, sjukdomskantad vinter och personliga omställningar under våren. Det har inte riktigt känts som att jag har tränat lika mycket som förra året. Men det kanske bara är en illusion. Kanske är den regelbundna aktiviteten så hög att det bara är jag som upplever det som att jag är inaktiv vissa dagar. 

Som idag. Det känns som att jag knappt rört mig överhuvudtaget eftersom jag har suttit på kurs hela dagen. Sen kunde jag inte få till kvällsträning för jag behövde hämta Saga hos sin kompis. 
Men. Jag har promenerat 3 kilometer. Cyklat 4 kilometer och fått ihop 10400 steg. 

Med det sagt, den senaste mätningen ser ut så här:
Jag har klivit över i "utmärkt" och sänkt konditionsåldern till 23, lagom till att fylla 47. 

Min vardagsträning i hemmet, med enkla och billiga redskap, förutom löparskorna då, verkar inte så fy skam. Och kanske är det det som är knepet; att inte göra det så komplicerat och få in aktivitet i vardagen? I alla fall för oss lata människor som uppskattar sådana här kommentarer:
Livet måste ju handla om balans. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...