I fredags skrev Greken och efterfrågade en födelsedagsdejt. Vi skrev lite fram och tillbaka, jag tänkte att det inte var någon brådska för min födelsedag låg någon eller ett par veckor fram.
"Totalt uppför" på vägen dit, vs på vägen hem:
Stackars Pyret som tror att hon kommer gå sönder så snart hon får lite puls eller ömma muskler, var nästan redo att vända om när det var 300 meter backe kvar. Jag ångrade att morgonträningen hade haft fokus på ben och core.
Så slog det mig när jag promenerade hem efter jobbet, att födelsedagen var redan på söndagen. Det hade inte jag riktigt förstått.
Arvsmassorna hade blivit påminda av herr B.o.B., och fått hjälp att ordna presenter, så de var redo att krypa ur skinnet hela lördagen. På söndagsmorgonen möttes jag av presenter och hjälp att ordna frukost.
Men efter lite födelsedagsfika delades vi upp åt varsitt håll, för jag hade tackat ja till en lekträff för Pyret. Pyrets kompis som bor lite i utkanten i ett villaområde. Ett område som också visade sig ligga högt uppe. Och vi cyklade dit.
Eftersom Pyret var iväg och roade sig halva dagen och hela kvällen sa jag till Polarn att hon fick bestämma vad hon ville göra resten av dagen.
Vad som helst.
Hon ville laga mat hemma och titta på tv och äta chips, med mig. Inte åka iväg någonstans, inte äta på restaurang, bara sitta i soffan med mig. Jag lyckades få en stund på balkongen med en bok medan hon tittade på en serie som jag tycker är så tråkig att klockorna stannar.
Innan vi lagade en jättespännande födelsedagsmiddag:
Och hyrde en jättespännande film:
Den var okej, Rumble, men inte fantastisk.
Jag har lärt mig att inte ha för höga förväntningar på födelsedagen, kanske är det därför jag inte ens reflekterar över att den dyker upp.
Kommentarer