Fortsätt till huvudinnehåll

Kreativ karantän

Dag två utan symtom, då är det lagom att ta covid-test. Kön rullade på.
För att hålla oss sysselsatta tog vi en promenad i dagens fantastiska väder. Det var nästan så man fick lite vårkänslor. Skogen bjöd på äventyrsbana för arvsmassorna.
Det är ju för härligt att bo så att man på bara några minuter kan gå från alla bekvämligheter till att titta på rådjuren som strövar förbi.
Pyret hade som önskemål att få vara ansvarig för lunch och bakning idag. Det måste så klart uppmuntras. Till lunch ville hon göra hamburgare, vad annars, och det hjälpte herr B.o.B. henne med. Jag fick hjälpa till med bakningen, vilket i kontrast till att göra hamburgare tog större delen av eftermiddagen i anspråk. Hon hade nämligen bestämt sig för att hon ville göra chokladtårta, från grunden, med vit chokladkräm och mjölkchokladkräm som fyllning och chokladglasyr ovanpå. Sagt och gjort. Vi bakade tårtbotten, gjorde två chokladkräm och en glasyr. Även om jag hjälpte till med recept och planering så gjorde hon större delen själv, hon behövde bara en hjälpande hand då och då.
Detta var vad hon i slutändan bjöd på:
Den var rätt mäktig.
Helt i linje med vad som kunde förväntas så började hon rita upp hur dekoreringen skulle se ut när jag nämnde att man behöver städa upp efter att ha bakat. Så den biten hamnade på mig.

I väntan på att kakan skulle svalna pysslade arvsmassorna med detta:
Minecraft.
Jag fattar ju inget, men de bygger världar som om de inte gjort annat. Det pratas mycket illa om tv-spel men jag ser så mycket fint också, som att de samarbetar så himla bra när de spelar tillsammans. Dessutom övar de massor på att planera, strukturera och att vara kreativa. De läser instruktioner och övar finmotoriken med allt klickande. Skärmtid behöver inte vara skräp rakt igenom.

Själv har jag varit kreativ med arvsmassornas gamla docksäng. De var ju aldrig särskilt förtjusta i att leka med dockor så den stod mest som förvaring till något av alla ton prylar de har. Jag tyckte den skulle tjäna bättre som kattsäng, men tyckte inte att kvarlevan från Nalle Puh hajpen i början på 2000-talet passade in. Så jag plockade fram en gammal målarfärgsburk och blandade till färg.
Detta:
Blev detta:
Jag gjorde en fluffig madrass av gamla kuddar och min kära dockvagnsfilt från min barndom. 
Katterna kommer säkert rata den totalt till förmån för någon skokartong, men jag tänkte att kattbebis är tillräckligt ung för att vara lättlurad.

Nu ska jag planera för nästa målarprojekt. Jag har väckt gamla intressen till liv tror jag.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens jobb

En kollega på jobbet kom till mitt rum med en student i släptåg. Han tog mig handen och sa att jag måste följa med, han hade något fantastiskt att visa mig. Vi kom till personalköket, på bordet stod detta: Vi hade fått present han och jag; helt makalösa bakverk. Självklart delade vi med oss med alla kollegor, för det där kunde vi ju inte äta upp själva. Jag tog en liten bakelse: Den var bland det godaste jag ätit. Då fick jag ju lov att prova en bit av den stora gröna tårtan som var någon choklad, saltkaramellnöt-historia. Jag kommer aldrig se på bakverk på samma sätt igen.  Allt för att vi bara gjort vårt jobb. Sen gick jag från jobbet till utvecklingssamtal med Polarn. Läraren läste upp omdömet från den andra läraren måhända att jag är lite skör just nu, men jag blev så rörd att jag blev tårögd. Sen läste hon upp sitt eget omdöme och det var precis lika fint. Ord som " Hög nivå ", " Över målen ", " Du är fantastisk ", " En gl...