Kreativ karantän

Dag två utan symtom, då är det lagom att ta covid-test. Kön rullade på.

För att hålla oss sysselsatta tog vi en promenad i dagens fantastiska väder. Det var nästan så man fick lite vårkänslor. Skogen bjöd på äventyrsbana för arvsmassorna.

Det är ju för härligt att bo så att man på bara några minuter kan gå från alla bekvämligheter till att titta på rådjuren som strövar förbi.

Pyret hade som önskemål att få vara ansvarig för lunch och bakning idag. Det måste så klart uppmuntras. Till lunch ville hon göra hamburgare, vad annars, och det hjälpte herr B.o.B. henne med. Jag fick hjälpa till med bakningen, vilket i kontrast till att göra hamburgare tog större delen av eftermiddagen i anspråk. Hon hade nämligen bestämt sig för att hon ville göra chokladtårta, från grunden, med vit chokladkräm och mjölkchokladkräm som fyllning och chokladglasyr ovanpå. Sagt och gjort. Vi bakade tårtbotten, gjorde två chokladkräm och en glasyr. Även om jag hjälpte till med recept och planering så gjorde hon större delen själv, hon behövde bara en hjälpande hand då och då.

Detta var vad hon i slutändan bjöd på:

Den var rätt mäktig.

Helt i linje med vad som kunde förväntas så började hon rita upp hur dekoreringen skulle se ut när jag nämnde att man behöver städa upp efter att ha bakat. Så den biten hamnade på mig.

I väntan på att kakan skulle svalna pysslade arvsmassorna med detta:

Minecraft.

Jag fattar ju inget, men de bygger världar som om de inte gjort annat. Det pratas mycket illa om tv-spel men jag ser så mycket fint också, som att de samarbetar så himla bra när de spelar tillsammans. Dessutom övar de massor på att planera, strukturera och att vara kreativa. De läser instruktioner och övar finmotoriken med allt klickande. Skärmtid behöver inte vara skräp rakt igenom.

Själv har jag varit kreativ med arvsmassornas gamla docksäng. De var ju aldrig särskilt förtjusta i att leka med dockor så den stod mest som förvaring till något av alla ton prylar de har. Jag tyckte den skulle tjäna bättre som kattsäng, men tyckte inte att kvarlevan från Nalle Puh hajpen i början på 2000-talet passade in. Så jag plockade fram en gammal målarfärgsburk och blandade till färg.

Detta:

Blev detta:

Jag gjorde en fluffig madrass av gamla kuddar och min kära dockvagnsfilt från min barndom. 

Katterna kommer säkert rata den totalt till förmån för någon skokartong, men jag tänkte att kattbebis är tillräckligt ung för att vara lättlurad.

Nu ska jag planera för nästa målarprojekt. Jag har väckt gamla intressen till liv tror jag.