Fortsätt till huvudinnehåll

Haiku

Pyrets svenskalektioner har haft dikter i fokus, och då har hon fått lära sig Haiku. Vi har därför på karantän-hemskolningen tränat i att skiva egna Haiku-dikter.

Så här säger Svenska haikusällskapet:
Jag tänkte att jag ska kommentera dagen med några haiku.

Kall morgon börjar 
Men ej för alla hemma
Någon sover sött

Jag och Polarn gick till affären så snart den öppnat och såg till att vi fick en rejäl post-covid frukost.
Färskt tranbärsbröd, kvarg med granola, blodapelsinjuice, kaffe och en grapefrukt (utanför bild). Så gott efter veckans havregrynsgröt.

Pyret fick presentkort i två butiker till födelsedag och jul. Av olika skäl, såsom eviga virusangrepp, har hon inte haft så många tillfällen att använda dem. Idag var hon nära sin shoppinggräns och frågade nästan med gråten i halsen om vi fick gå i affärer. Lyckan var total när jag svarade ja. Polarn ville shoppa lite hon också med sin veckopeng. 
Inte helt lätt att hjälpa två veliga pre-teens med storlekar, stil och priser. Jag kände mig som en förvirrad bläckfisk. Polarn lyckades i alla fall bli vansinnigt förtjust i ett velour-set och Pyret föll pladask för vida jeans som var typ batik-blekta.

Vårkläder synas
Mor slits mellan döttrar två
Någon har skärmtid

Trots att det är helg hade båda arvsmassorna lite skolarbete kvar att göra. Jag hade kanske inte gått med på herr B.o.B.s middagsförslag potatisgratäng och ryggbiff om jag vetat att det var jag som skulle laga den. För den förvirrade bläckfisken hade svårt att hjälpa till med två I-pads, skala potatis, hjälpa till med uträkningar och läsa frågor samtidigt. Den förvirrade bläckfisken har nämligen dessutom av ålder vissa koncentrationssvårigheter. 

Mor lagar middag
Hjälper två med läxorna
Någon sover sött

Jag var inte ens särskilt hungrig när maten väl var klar.
Fast jag hade mysigt sällskap:
Och även om jag har ägnat större delen av dagen med att försöka dela mig själv som pusselbitar så har sällskapet varit härligt.

Mammaliv lever
Flickor kvittrar som vårsång
Vi tjejer ihop

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.