Upp på hästen

Då försöker vi igen, det där med att pallra sig iväg till skola och jobb. 

Dagens outfit bestod bland annat av nya pantaloner:

Så kallade ballongjeans, i mörk denim för omväxlings skull. Det är ingen hejd på min varierande garderob. Skoja bara, jag har sådan brist på fantasi.

Men när man nu skulle ge sig ut i världen igen kan det ju vara bra att känna sig någorlunda civiliserad och ha något annat än det mjukaste plaggen man äger. Eller så kommer den här pandemin göra att alla kommer gå runt i pyjamas dygnet runt. 

Jag kände mig rätt väl rustad ändå. Jag hade ju haft så lite symtom, fortsatt jobba, tagit promenader och bara varit borta en vecka. Men min kropp bara:

"Lurad!"

Jag hade tänkt träna som vanligt till kvällen men fick nöja mig med promenaderna till och från jobbet. Kroppen blev lite sådär småsur över att jag rörde lite mer på mig, och i lite annan takt möjligen, så den väckte mensen som sovit någon dag, när den ändå höll på. Och alla intryck man får på jobbet men inte när man jobbar hemifrån varför skulle det plötsligt däcka en?

Kan ju vara så att det här visserligen bara var en lindrig infektion. Men först influensa, sen 3 veckor ledigt, sen kräksjuka, sen Covid, kanske gör en människa lite trött.

I alla fall, jag siktar på träning på onsdag eller torsdag, det blir bra. Nu är vi ju ändå igång! Igen.