När jag gick och la mig igår hade vi kommit långt med vårt pussel.
Det var den markerade delen av delfinen kvar, och det blå, för man sparar det tråkiga enfärgade till sist.
Imorse när jag stod i köket och skulle plocka fram frukost kom Polarn och ropade:
"Vårt pussel är förstört! Kom fort!"
Jag möttes av detta:
Allt utom högra kanten var kaputt.
Jag säger inte att jag skyller på någon av katterna, men just denna morgon låg det två katter på bordet.
Det var ett mödosamt arbete att ge sig på pusslet igen, och sortera alla bitar.
Men envishet och lite av ett fotografiskt minne gjorde att det gick lite fortare idag.
Vi hann också ta oss till en tom pulkabacke för lite coronasäker utomhusvistelse.
Medan arvsmassorna roade sig ringde jag till SL kundservice. Jag köpte ju en periodbiljett i mars förra året, innan "restriktioner" började bli ett begrepp. Men sen började jag gå istället och den där biljetten aktiverade aldrig. Då kan man få pengarna tillbaka fick jag veta. Ett samtal och imorgon sätts pengarna in på mitt konto. Otroligt smidigt. Jag som alltid förväntar mig strul och att saker ska vara mer komplicerat än utlovat, som pusslet, blev närmast chockad över att något gick så lätt.
Det blev ingen aktivitet idag heller, för jag fick en härlig huvudvärk idag också. Jag tror att antingen var den skarpa solen i snölandskapet boven, eller så beror det på att jag inte kommit igång och rört på mig på morgonen. Men imorgon blir jag avlöst från vabbandet och vardagen är tillbaka i sin vanliga rutin.
Kommentarer