Ibland är det så det känns i jobbet också.
Kanske inte den känslan jag ska förmedla när jag ska föreläsa igen till våren. Tackade ja till att upprepa både föreläsningen för blivande specialistläkare, och för blivande psykologer.
Oklart varför jag utsätter mig för sånt. Ena förfrågan innehöll formuleringen "Skulle det inte vara sjukt kul?" Kul så man känner sig lite sjuk, ja. Eller sjukt att man tycker det är kul, när det ger så mycket ångest.
Även om jag kanske ska tona ner svårigheterna som kan dyka upp, behöver utmaningarna i arbetet ändå förmedlas. De är ju kopplade till de utmaningar som finns i samhället och de behöver vi alla känna till. Även om det gör en lite matt att veta hur många delar av vårt samhälle som brister för de som är så utsatta.
När arbetsveckan varit mer om att hantera samhällets brister och därigenom känna sig lagom otillräcklig, är det skönt att vara på en så trygg arbetsplats. Där jag kan räkna med att få stöd och veta att det jag bidrar med är uppskattat. Jag blev påmind om vilka fina chefer jag har idag. Dessutom får jag vara med i en arbetsgrupp som har relativt fria händer att inreda efter att ha skickat chefen till IKEA. Inreda, på arbetstid. Kan det bli bättre.
Dagens aktivitet
Registreringen till jobbet blev lite knasig eftersom jag råkade trycka på fel mätning, att jag var trött syns ju. Men hoppla vilken fart jag hade på vägen hem! Inget motiverar så mycket som frustration och helg.
Kommentarer