Fortsätt till huvudinnehåll

På dejt.

Pyret skulle på kalas idag, så jag hade dejt med Polarn.
Vi bestämde oss för att åka till Fjärilshuset.


Poalrn är riktigt förtjust i fjärilar, därför kunde vi spendera imponerande mycket tid på det lilla stället. Genom att kolla på sånt som hur många sorter vi fick syn på, levande som döda, och hur de är alldeles nykläckta så drog tiden iväg. 


Det gick också att leta efter fåglar och grodor i buskaget.


Och vi var med när hajarna matades. 
Nix, inga hajar på bilden, för jag var alldeles för upptagen med att titta när de matades och kom mig därför inte för att fota förrän allt var över. Faktiskt oväntat spännande att se. 


Åt gjorde vi med, och tog en paus för att fika, i den hiskeligt dyra restaurangen. 49 spänn för en bit kärleksmums, om man säger så. Jag har alltid i bakhuvudet hyr dyrt stället är överlag, men blir ändå lika förvånad varje gång.

Vi promenerade från och till Odenplan, la till lite fysisk aktivitet kan man säga. Polarn är ju en imponerande fotgängare och har en förträfflig förmåga att hitta något roligt i det mesta. Som att hitta en penna i början på Hagaparken på vägen till Fjärilshuset, och sen ägna promenaden i båda riktningar åt att mäta vattendjupet i alla vattenpölar. Ja, det tog tid, men vi hade ju inte bråttom.


Vi kunde konstatera att vi knatat runt en hel del idag, hon och jag.


Vi kunde också konstatera att vi har haft en otroligt mysig dag. Jag har som nytt livsmål att försöka ha en så positiv inställning till tillvaron som Polarn har. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.