Fortsätt till huvudinnehåll

All hjälp man kan få.

Läser som vanligt bloggen Hej hej vardag där det här tipset fanns:


Så förträffligt att illustrationerna också gick att ladda ner, även som "Morgonrejset" och tomma bilder man kunde fylla på med enstaka, valfria illustrationer.

Jag laddade ner Kvällsrejset och gav till arvsmassorna när vi kom hem från mormor-middagen. Plötsligt gick det där rejset helt utan missöden. Ingen som gick iväg för att leta efter katterna, ingen som bara skulle fylla i en teckning - som inte ens gick att hitta, ingen som skulle klistra fast en sten på en kartong, ingen som skulle leta efter ett gosedjur alla andra glömt ens existerade. Det bara gick enligt plan, eller rättare sagt enligt utprintad teckning. 

Kanske är det nyhetens behag, kanske är det samma visa igen om några dagar, men varje kväll där det där rejset går i mål utan avbrott, är ett rejs som jag vinner. Jag gillar att vinna.

Jag är också sjukt bra på att följa instruktioner. Det stod på bloggen att man kunde skänka 60 kronor till Läkarmissionen för de där illustrationerna, så då gjorde jag det.


Så värt. Både att få tipset och att skänka pengar till Läkarmissionen, för det kan man ju göra ändå.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.