Skönt ändå.

Det kommer ju sådana där dagar när det inte blir som man hoppats, när man tar svåra beslut och när man vill mer än vad som är möjligt.

Då är det fasiken rätt skönt med det upplägg jag har nu. Att med raska steg promenera en halvtimme till Pyrets skola med löjliga låtlistor i hörlurarna.. Det gör mig inte ens något att åter vara ansvarig för matlagning och därmed veckoplanering och därmed inköp och inventering, och därtill disk och plock. För Pyret och Polarn är på så gott humör efter hämtning, lyssnar så bra, och hjälper både varandra och mig. Idag hjälpte Pyret mig att laga middagen och duka bordet.

Det kommer kanske inte hålla i sig, men jag njuter av att få umgås med den Pyret vi hade under tiden i förskolan, och se hur fin hon är med sin syster. Och Polarn är ju alltid en glädjespridare av stora mått.

Sudda sudda sudda sudda bort din sura min. Och flåsa bort orättvisor och sorger. Det blir bra.