Fortsätt till huvudinnehåll

Inte den här helgen heller.

Nope, vi hann inte med allt som hade behövts, eller önskats, hinna med den här helgen heller. Så tröttsamt.

Jag hann dammsuga, plocka undan, damma, planera veckans middagar, veckohandla, tvätta en maskin, och fixa lunch till arvsmassorna på lördagen, medan herr B.o.B. jobbade. Sen ville jag göra något lite skoj också. "Skoj" som i att hinna ta tag i något som behöver ordnas. Katterna behövde en ny klösbräda, för att de är fantastiskt duktiga på att klösa klorna och den vi hade var klöst ner innanmätet. Eftersom de också behövde kattsand kunde vi passa på att köpa både och. Wow, lördagsnöje liksom. Fast vi åkte också och köpte lördagsgodis, som jag inte orkade äta. Sen lagade jag middag; risnudlar med bönor, vitkål, avakado, cashew och koriander, som serverades med färsbiffar gjorda på Anamma formbar färs. Det blev sista insatsen för lördagen.

Idag hann vi ordna ny vinterjacka till Pyret och ett par extra vinterbyxor till Polarn genom att leta i hundra affärer, innan vi åt lunch och gick på bio för att se Familjen Addams, som var en rätt trist historia. Lite läxor, bad och middag för arvsmassorna, och stryka lite kläder och borsta katten så var den dagen slut.

Inte hann jag upp på vinden, inte hann vi ordna inbjudningar till Pyrets kalas eller ens bestämma hur vi ska ordna det, inte hann vi kolla upp saker för advent och vi skulle behöva börja lista ut hur vi ska hinna köpa födelsedagspresenter och julklappar, inte hann jag vila heller sådär som man ska för att orka med en till arbetsvecka. Den där när-som-helst-bryter-en-förkylning-ut känslan jag haft i en vecka men trängt undan för jag hade inte tid att bli sjuk, den gjorde sig påmind idag. Har fortfarande inte tid.

Det enda jag hann var att få dåligt samvete över att ha glömt bort att ta tag i Pyrets kalas. Men lite ångest över hur kass man är som mamma har man väl alltid tid till emellanåt. Å andra sidan så är jag ju inte ensam om att veta när hon fyller år, om man säger så.

Nu tar vi lite nya utmaningar och drar igång en ny vecka.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...