Fortsätt till huvudinnehåll

Stort, och extremt bra tajming.

Pyret ska ha fotografering i skolan imorgon. Det tycker hon är stort.
Efter skolan ska hon till en kompis på Tacokväll.
Det tycker hon är bortom stort.

Båda sakerna har fått den stora lilla arvsmassan att lägga mycket tid den senaste veckan på att planera för vilka kläder hon ska ha på sig. Trots ett intensivt arbete från mitt håll, i flera år nu, så har det starka intresset för kläder inte lagt sig.

När hon redan igår ville välja kläder till denna dag kämpade jag mellan att hon självklart får ha sin stil, och hur ska man få henne att välja något annat. Jag tycker själv att jag har ett enormt tålamod med båda arvsmassornas val av utstyrsel, förutom ett välkänt motstånd mot leggings som vanliga byxor. Men samtidigt så ska detta tillfälle förevigas. Lösningen blev att jag hämtade henne och efter skolan gick vi till Lindex.

Snabbt som blixten hittade hon den här tröjan:


Byxor blev lite knepigare för någon med så väldigt petig smak. Men så plötsligt fanns ju de där byxorna hon drömt om sedan i somras. Sådana som hon provat i en annan affär men bara fanns i 128, och det var för stort. Här fanns de också som minsta storlek 128, men vi chansade och provade, och de passade. Jag tror inte jag har sett henne så lycklig på år och dar.

Det skrämmer mig lite att hon är så otroligt medveten om vad hon vill ha på sig. Men också att hon så uppenbart sneglar på de lite äldre tjejerna i vad hon anser är rätt stil.

Jag fortsätter tjata om att kläder kan vara fina, men det gör inte en person fin. Personer är fina för hur de är som vänner och människor, det sitter inte i hur de ser ut. Jag fortsätter också att försöka undvika att prata om vad andra har för kläder på sig. Och när jag pratar om hur jag har valt kläder så pratar jag om att ha kläder som jag tycker passar för vad jag ska göra, om de är varma eller svala, eller om de är sköna. Det verkar vara en liten motpol i jämförelse med hur det pratas på skolan, redan bland 6-åringar, men kanske går tjatet in och bygger ett litet bo i hennes undermedvetna.

Och när jag köper kläder för att det ska vara fotografering, så förklarar jag det med att det händer så sällan att det är fotografering och Tacokväll hos kompisen på samma dag, så då kan man få nya kläder. Och att hon har vuxit ur de flesta byxorna under sommaren.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...