Lediga barn behöver sysselsättas och föräldrar till lediga barn behöver sällskap. Pyret, och Polarn med för all del, fick därför lattja runt med 6-åring med mer ork än mamsen idag.
Lovely.
Att roa såna där små troll till rätt trötthetsgrad verkar nämligen kräva att man är minderårig och kort i rocken. Jag erkänner rakt av att jag aldrig skulle orka hålla den nivån av intensivt röj som barn har med varandra.
Dock måste vi arma päron in och förklara, hejda, kolla, byta och hjälpa här och där samtidigt som vi tappert försöker få till en egen playdate, roa oss själva lite liksom. Resultatet blir att ungarna är trötta som zombies till kvällen (yey) men det är ju jag med (inte så yey).
Det är tur att imorgon är en ledig dag.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer