Känslan när man, efter att ha plöjt tung fakta i böcker, sitter i ett klassrum och lyssnar på en lärare som är duktig, engagerad och rolig. Den känslan.
Eller när man på rasten fortsätter diskussionen med intresserade klasskamrater.
Eller börjar spåna och planera för ett spännande grupparbete om beroendeakuten.
Det är så härligt att ha kommit igång och komma ihåg varför man tyckte plugga var så vansinnigt roligt.
Mindre roligt var det att kall som en ispinne sätta sig på tåget och upptäcka att farbrorn bredvid luktade väldigt illa, bli lättad när han flyttade sig men upptäcka när jag kliver av att jag är alldeles fuktig i rumpan, vilket jag inte känt på grund av allmänna köldskador, och se att sätet jag suttit på är blött.
Hemma får jag veta att Polarn tagit sitt första egna steg under dagen. Här fördelar vi rättvist så det förslår, herr B.o.B. missade Pyrets och jag missar Polarns. Det gör mig inget, hon lär ju stampa runt mer i framtiden och första gången jag ser henne ta ett steg blir ju första gången för mig.
Dock gjorde jag fruktlösa försök att locka fram en repris när hon stod och svajade vid soffan lite senare. Fast jag vet ju att sånt där gör de ju aldrig på beställning.
Det har varit en liten berg och dalbana idag.
Kommentarer