När det blir för mycket ska man be om hjälp, det har jag fått höra ända sen jag blev gravid. Det är tufft att ha småbarn, därför ska man ska inte vara rädd för att säga till när man behöver lite hjälp så att man inte dukar under.
Jag är envis och har harvat på, sett framåt, tagit mina nervsammanbrott men borstat av mig och gått vidare.
Men så kände jag att näe, nu säger jag Hjälp, nu är jag lite för sliten för att få ekvationen att gå ihop.
Vad som händer när man ber om hjälp?
Från ena hållet får man frågan om det måste vara just den dagen och från andra hållet att man ska se framåt och göra roliga saker. Så med andra ord; ingenting. Det är ju bra att veta.
Nåväl. Sen kom den underbara kräksjukan och satte saker i perspektiv och gav lite välbehövlig ligga-som-en-våt-trasa-och-sova-med-spypåse-i -handen-tid.
Livet liksom, vad ska man säga.
Kommentarer
Det är trist med såna svar när man väl ber om hjälp. ..inte ok! Det är ju just det som gör att man slutar be om hjälp! Styrke kramar från mig!
Precis, sen får man skäll för att man inte vågar be om hjälp... You're damed if you do, you're damed if you don't.
Kram tebaks.