Fortsätt till huvudinnehåll

Braveheart.

Jisses vad jag var modig så här på morgonkvisten!
När rullgardinen skulle rullas upp, för att släppa in lite ljus i sovrummet, hördes ett surrande.
En geting.
Med hjärtat i halsgropen tog jag mig ut i köket för att hämta ett glas och ett reklamblad av tjockt, styvt papper. Sen återvände jag till sovrummet.
Förvånansvärt lätt och smidigt lyckades jag fånga getingen i glaset och skjuta in pappret för att täppa till glasets öppning. Med getingen surrande mot pappret (det kändes mot fingrarna, uuuuuuuu) gick jag genom hela lägenheten till balkongen, öppnade dörren och släppte ut getingen i friheten.
Jag vill inte skryta eller så, men snacka om dagens hjälte.

Kommentarer

Jenny sa…
Ja, men det var ju jättemodigt ju! *imponerad*

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.