Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens chill

Det är något själsdödande att äntligen få kroppen att ge en lite sovmorgon och därför vakna först klockan 7.45, men då mötas av sura miner från en Arvsmassa som tycker att jag väckt henne sent. Tror inte att jag satt upp någon regel om att de inte får vakna innan mig, men jag ska undersöka saken med hjärnkontoret när det är tillbaka från semester. 

Inte heller så inspirerande att be att få promenera till secondhandbutiken efter att ha ägnat morgonen åt att tvätta och sopsortera, och ha en annan Arvsmassa som hela vägen dit och hem ska gå fem meter bakom och sura. Hon tycker inte det är kul på secondhandbutiken och vill inte ägna helgen åt att göra saker som inte är kul. Jag tänkte informera att vi faktiskt fick såväl dagsljus som frisk luft, men avstod. 

Resten av den lediga dagen var fullmatad med spännande saker jag tycker är kul att göra, som veckohandling, tvätta två maskiner tvätt till, hjälpa Polarn plocka undan, laga lunch till veckan och laga middag. Vilken tur att man får uppmuntran, tacksamhet och uppskattning för det, så där som en tidigare hushållsmedlem ville ha, genom suckar för att man inte hjälper till tillräckligt snabbt med en efterrätt som ska lagas. 

Jag är så nöjd med att ha använt min lediga dag till att verkligen få möjlighet till gemenskap i familjen. Att få koppla av och få återhämtning. När det var dags att gå och lägga oss så hann en Arvsmassa bli lite sur för att vi inte gick och la oss tidigare än kl. 21.00 och den andra blev sur för att vi skulle gå och lägga oss redan kl. 21.00. Det kändes som en perfekt avslutning på dagen. 

Lördags chill.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.