Dagens välgärning

Modellagenturen skrev och informerade att en kund ville ha nya kort, i en viss stil, på Polarn. Den som bokar bad oss att ta kort på Polarn idag.

Vad kul att vår steamer är nästa pryl att ge upp här hemma. En steamer som inte blir mer än fisljummen och knappt avger ånga är inte till mycket nytta.

Ja, absolut, jag skulle kunna släpa fram strykbräda och strykjärn, men jag har liksom vant mig vid den eleganta lösningen att bara hänga upp kläderna på en galge, plugga i steamern och svepa lite för en slät och krispig finish. Allt som kräver att öppna städskåpet är blodtryckshöjande, att dessutom bråka med strykbräda och råka stryka något fint veck som inte går bort, nej tack.

Nöden har ingen lag (förutom lagen om nödvärn) så jag kollade upp möjligheten att köpa en ny steamer på vägen hem. Men de var slut.

Vilken tur då att nöden har en moder! För jag beklagade mig för min moder under middagen och då, helt osannolikt, hade hon en steamer hon inte använde.

My precious.

Kläder blev avskrynkligfierade, det är nu ett ord, kort tagna och skickade. Om agenturen blir nöjd med hobbyfotografen kvarstår att se, men de kan inte klaga på skrynkliga kläder. Och jag har en älskad steamer igen. Hashtag: guldkant i tillvaron när man är medelålders.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.

Läs mer

attvarabob

Leta i den här bloggen