På vissa håll i världen försöker man göra något åt det obetalda arbetet kvinnor gör. Som att i Mexico kommer kvinnor mellan 60-64 få statligt bidrag för det extra fysiska och psykiska arbetet.
Tänk om de årliga manifestationerna kunde ge sådant genomslag hos vår regering.
På nästan samma tema är filmen Nightbitch.
Om en kvinna som tappar fotfästet lite när hon är föräldraledig. Jag tror att det är många scener mammor kan känna igen sig i, både i hur relationen med maken och vänner skildras, men också i styrkan som kommer ur frustrationen.
Jag är inte förvånad över att en manlig recensent inte kunde se samma sak.
Någon säger "övertydlig" andra kanske skulle säga "spot on". Men att en kvinnlig regissör tolkar en bok skriven av en kvinna om hur det är för kvinnor kan rimligen bäst analyseras av en man. Det blir lite komiskt eftersom mycket av dialogen och budskapet handlar om kvinnans frustration över att mannen inte hör eller förstår.
Hade vi bott i Mexico hade vi fått kompensation för att vi ägnar tid åt att försöka få mannen att förstå, det där som kallas känslomässiga arbetet.
Kommentarer