Fortsätt till huvudinnehåll

Sommaren snart slut

Så var det arvsmassornas sista sommarlovs dag. Imorgon är det dags för sommarfritids. De små liven förbereddes genom att få vara uppe sent, men väckas tidigt, de fick kliva upp samtidigt som jag gav mig ut och sprang. 
Jag kan ha anat en viss sorg över att sommarlovet var över och en något hysterisk ton när de sa att de verkligen ville ha en rolig dag. Kändes svårt att nå upp till den känslan de önskade, men jag gjorde mitt bästa. Vi åkte in till stan och gick på bio!
DC League of Superpets.
Jag tyckte den var okej, lite seg emellanåt, men arvsmassorna uppskattade den. Lägger man till popcorn och baconsnacks så är väl i och för sig alla filmer bra enligt dem. 

På Hötorget var det loppis, Pyret ville titta på allt krimskrams och vi hade lite tid innan bion, så vi strosade runt där. Och titta då vad jag hittade:
Påfyllning till min Rosen-serie. Tjohoo!

Efter bio-häng i city ägnades dagen åt sjukt tillfredsställande saker som att plocka undan all tvätt och sedan tvätta veckans alla träningskläder, handla allt för veckan, och sköta om alla blommor. Jag är alltid så nöjd när alla kläder är inplockade i garderober, kylskåpet är fullt, veckans matschema är ifyllt, toapappret är påfyllt och allt är i ordning. Det ger mig glädje att fylla på burken med maskindiskmedelskapslar. Jag blir lugn av att alla underkläder ligger i lådorna och tvättkorgen är tom. Jag blir nöjd när planeringen är klar och det bara är att sätta igång. Kalla mig fyrkantig. 

Något annat som är tillfredsställande är att ha en kvällsfika med mammakompisen. Ingen kommer ju ändå sova inatt, så då kan vi lika gärna ha sällskap. 
Och med det sagt så hälsar vi vardagen åter. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.