Fortsätt till huvudinnehåll

Kungen i avslut

Det blev en lite annorlunda arbetsdag. Vi ägnade en del tid åt detta:
Kubb, tårta och godis.
Chefen skulle vidare och bli ännu mer chef, så det var dags att säga hejdå. Vilket det egentligen inte är, för att flytta en våning är ju inte som att försvinna. 
Men en bra ursäkt för att ha en liten Kubbturnering i gassande sol, följt av socker i mängder, var det. 

Det där sockret behövdes för att klara övriga dagen som kantades av möten av varierande kvalitet. Att prata om saker som borde gjorts som många inte orkat göra, eller saker som behöver göras men många blir rädda för och inte vill göra, eller saker som många tycker att någon annan borde göra men inte behöva göra själv, det är inte superintressant. Så jag har verkligen inte bara roat mig idag. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän