Fortsätt till huvudinnehåll

Köra solo.

Polarn fick för första gången gå på kalas utan sin storasyster. Det var inte bara stort, det var gigantiskt.

Eftersom de har gått i samma förskola och hängt med samma kompisar, som ibland också har varit syskonpar, så har arvsmassorna oftast blivit bjudna på samma kalas. De har liksom varit ett paketerbjudande. Men ett fåtal gånger har Pyret blivit bjuden på kalas där inte Polarn blivit bjuden. Det har gjort Polarn ledsen. Men så kom äntligen dagen då Polarn skulle få gå på ett kalas som inte Pyret var bjuden till. Det kan hända att det var det största som hänt henne.

Hon var så full av förväntan att hon nästan sprang hela vägen dit. Väl framme kastade hon sig in utan att ens hinna säga hej då, trots att hon tidigare bävat att jag inte skulle stanna. När jag hämtade henne tre timmar senare var hon så lycklig att hon sprang hela vägen hem, samtidigt som hon berättade allt spännande de gjort.

Det kan hända att hon växte såväl några centimeter som några månader av dagen. Hennes dag. Den när hon gick på kalas utan sin syster.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.