Fortsätt till huvudinnehåll

Köra solo.

Polarn fick för första gången gå på kalas utan sin storasyster. Det var inte bara stort, det var gigantiskt.

Eftersom de har gått i samma förskola och hängt med samma kompisar, som ibland också har varit syskonpar, så har arvsmassorna oftast blivit bjudna på samma kalas. De har liksom varit ett paketerbjudande. Men ett fåtal gånger har Pyret blivit bjuden på kalas där inte Polarn blivit bjuden. Det har gjort Polarn ledsen. Men så kom äntligen dagen då Polarn skulle få gå på ett kalas som inte Pyret var bjuden till. Det kan hända att det var det största som hänt henne.

Hon var så full av förväntan att hon nästan sprang hela vägen dit. Väl framme kastade hon sig in utan att ens hinna säga hej då, trots att hon tidigare bävat att jag inte skulle stanna. När jag hämtade henne tre timmar senare var hon så lycklig att hon sprang hela vägen hem, samtidigt som hon berättade allt spännande de gjort.

Det kan hända att hon växte såväl några centimeter som några månader av dagen. Hennes dag. Den när hon gick på kalas utan sin syster.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.