Fortsätt till huvudinnehåll

God Jul till mig.

Idag var jag till Synsam och hämtade min julklapp till mig själv. Säkert bland det dyraste jag fått i julklapp dessutom. För nu var det inte längre aktuellt med "förstadie till progressiva glas", nu var det dags för riktiga progressiva glas. Begagnad bil eller glasögon, helt sjukt vilka kostnader.

Man blir ju grundligt informerad och varnad om att det tar sin lilla tid att vänja sig vid sådana glasögon, fast där har ju jag några fördelar. Som att jag går allt för länge med kass syn innan jag kommer iväg till optikern. Så jag har redan gått runt som en uggla och vridit och vänt på huvudet för att försöka se klart, med någorlunda dåligt resultat. Jag har också löjligt känsliga ögon, så att bli trött i dem, bli yr och få huvudvärk är ju vardagsmat. Sen har jag ju haft de där "förstadie" glasögonen, så jag har fått lära mig att jag inte ser allt i varje vinkel.

Med det sagt, det har gått ganska bra idag. Jag lika trött i ögonen och har samma huvudvärk jag haft de senaste året, fast jag faktiskt hittar vinklar där jag ser bra. Nu ska jag bara springa till optikern några gånger för att få dem justerade, så de sitter på plats, som alltid med nya glasögon.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.