Fortsätt till huvudinnehåll

Långtifrån bebis och nya hyss.

I hela nio nätter sov Polarn i egen säng hela natten lång. Hon kom till min säng varje morgon och sa:
"Nu är det faktiskt morgon och jag har sovit i egen säng hela natten!"
Jag sa att det var bra jobbat och så låg  vi och myste en stund.
Pyret vägrade envist att sova i egen säng.
Första natten hemma så vägrade Polarn hon med. Analysen är alltså att det krävs fler än 9 nätter för att bryta en dålig vana.

Huvudattraktionen för dagen var att åka och säga "Trevligt att träffas" till en två månader liten gosse på långväga besök. Han var ljuvlig. Jag kör med klyschan: Det är ju otroligt vad små de är, för att den är sann. Det är inte utan att jag blir lite avundsjuk på de som får bebisar som verkar nöjda med tillvaron, tänk att ha ork att njuta av bebistiden, som alla tjatade om att man skulle göra.
Våra arvsmassor blev lagom avundsjuka när jag slog mig ned med bebis i famnen, och kretsade runt mig som om jag vore nektar. Sedan blev de lagom rastlösa och började "leka" aka "röja loss och skämma ut föräldrar" och klänga på värden som om han vore en klätterställning, men Polarn var ändå artig nog att inte få utbrott förrän vi satt i bilen.

Till läggdags kom den vanliga diskussionen om vem som skulle bli nattad av vem. Vi har löst snacket om vem som ska sitta bredvid vem vid matbordet genom att flytta på bordet så vi kan sitta med barnen mellan oss. Båda sitter bredvid både mamma och pappa. Ha! Nu tröttnade jag på nattningssnacket och övertalade dem att försöka somna på egen hand medan vi satt i vardagsrummet. Eftersom det här nog är en engångsföreteelse/jag hoppas på inget/alla kan vinna en gång så måste jag få tala om att Pyret kom ut till oss en gång, sedan somnade hon, Polarn kom ut två gånger, sedan somnade hon. Det tog en kvart. Skulleköptentrisslott.

Vi får se vad de säger imorgon och hur många vi sover i vår säng i natt.

En omotiverad bild på Polarns senaste grej, hon började med det under resan. Skorna måste stå så för då är det fint. Tydligen. Jag säger inte emot någon som är lite kreativ och visar på ordningssinne. För att inte tala om vad vi ser ut att vara en hurtig familj med alla sprt/fridluftsskor.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.