Fortsätt till huvudinnehåll

Desperado.

Det finns barn som är mammiga.
Sen finns Polarn.
Så här:
Hon är nu snart 7 månader och har i de flesta av de månaderna skrikit om någon annan än jag; mamma, morsan, mor, moder har burit henne. Periodvis har hon skrikit om någon annan har tittat på henne. Detta gäller även herr B.o.B.; pappa, farsan, far, fader.
Sen finns det barn som skriker om någon annan bär.
Och så finns Polarn.
Hon skriker tills hon börjar hosta, tills hon får liksom kramper, med en attityd som leder tankarna till att hon blir torterad. Herr B.o.B. har burit i timmar utan att hon ger vika men samma sekund som hon sätts i min famn, eller lutas mot mig, så tystnar hon. Kommer hon nära mig i ett sådant läge så lutar hon sig ur bärarens famn och sträcker sig mot mig med vevande armar och väl i min famn gnuggar hon hela ansiktet mot min hals för att sen vända sig mot tidigare bärare och stirra surt; evil eye.
Nu gäller detta något överdrivna beteende även min famn. Hon kan nöja sig att sitta på egen hand nära mig i några minuter, om hon är sysselsatt med någon leksak eller sin syster. Om minuterna blir för många, mer än 5, om jag går en bit bort, eller vänder ryggen mot henne så drar brandlarmet igång inklusive vevande armar och händer som ilsket slår.
Jag förväntas alltså bära henne alla hennes vakna timmar, helst vänd mot mig, vänd utåt börjar bli varning-för-utbrott. Då sitter hon gärna och stirrar på mitt ansikte och klappar mig på kinden.

Bvc står lite handfallna.
Hon tipsade om en privat barnläkarmottagning för att utreda om det verkligen finns någon mjölkallergi eller någon annan känslighet. Vi fick tid samma dag, vilket var anledningen till att hon tipsade om att söka privat. 
Doktorns slutsats var att den första reaktionen Polarn hade när hon var ett par veckor lät som mjölkallergi, men att det nu lät mer som bara ett envist eksem.
Hurra för det och hej kära mjölkprodukter. Men vad trist att det inte var svaret på gåtan.
Annars visste bvc inte vad vi möjligtvis kunde göra annorlunda.
Vi vet inte heller.

Kompisen som har ett barn som inte alls är mammig utan alltid har varit pappig sa att det lät mysigt och gulligt. Det är det inte. Det är fullkomligt utmattande och för herr B.o.B. är det ledsamt och frustrerande. Vi har provat allt. Alltalltalltalltallt.
Men om någon därute har något tips, känner någon som har något tips, känner någon som känner någon som har ett tips så tas det tacksamt emot. Vi är beredda att testa allt och lite till.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...