Fortsätt till huvudinnehåll

Dag ett.

Renoveringen har inletts.
De jobbar snabbt; köket är i stort sett färdigt och två sovrum ska tapetseras imorgon, då ska även båda toaletterna målas. På onsdag ska de börja med vardagsrummet och sista sovrummet.
Det är ju skönt om det går fort, kanske blir de färdiga på fredag eller måndag.
Å andra sidan så ska vi leka Tetris på kvällarna för att göra plats för målarna och snabbt kan också betyda slarvigt, jag har redan hittat slarvfel. Det skulle ju kännas grymt trist om man äntligen får renoverat av proffs och i slutändan hade kunnat göra ett bättre jobb själv. Med det sagt har jag ju sett proffsjobb som inte alls håller den standard min chef krävde av mig när jag för *harkelhosthost* nästan 20 år sedan jobbade med detta.
Nåväl, det är bara början.
Ett annat bekymmer är att Pyret nu ska hållas borta från nymålade snickerier och spännande burkar och verktyg. Studsboll i glashus, elefant i porslinsfabrik, Pyret i nymålat hem; same same...
Dessutom är det massor av Det ska jag fixa sen, när målarna har varit här som ska fixas nu. Ingen ursäkt där längre. Alltså förutom två barn under två år varav 100% är klängapor.
Detblirfintnärdetärklart
Detblirfintnärdetärklart
Detblirfintnärdetärklart

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.