Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens vård

Jag fick ju halsböld för ett par år sedan, det var en otrevlig upplevelse. Den kom utan att jag hade haft förkylning, utan att jag hade streptokocker  och blossade upp på ett par dyng. Jag fick vid uppföljning hos ÖNH veta att om jag får liknande symtom så ska jag uppsöka läkare tidigt för att snabbt sätta in antibiotika. 

I natt fick jag ont i halsen och mådde dåligt, låg vaken och vred mig någon timme. Under dagen förvärrades det och jag mådde sämre. Halsen var bara lite röd på ytan, men det värkte ordentligt både i hals, käke och öra. Det började dessutom kännas som att jag dränerats på all ork, så jag gjorde som det var sagt och åkte till lättakuten.

Jag kom till lättakuten kl 18:30.
Efter 4 timmars väntan, inklusive provtagning i väntrummet (det är tydligen en ny akuten grej) så fick jag träffa en superstressad läkare. Eller jag tror att hon var superstressad eftersom jag var sist och de hade redan stängt, men det var så mycket fillers att jag är osäker på ansiktsuttrycket. Hon kändes också lite stressad eftersom hon inte alls lyssnade och läste fel i min journal, så det blev ett recept på antibiotika först efter att jag blivit arg och hon blivit sur. 
För självklart spenderar man 4 timmar en fredagskväll på lättakuten för att få ett antiobiotikarecept så att man slipper få halsen igentäppt. 
Påminn mig om att det faktiskt är smidigare att få fullskalig halsböld som måste punkteras än att besöka lättakuten. Det kan vara att det här var sista gången jag söker vård.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.