Polarn ramlade över en cykel i måndags, det gick bra men hon fick lite ont i handen. Den var inte svullen, hon kunde röra den, det var inga märken, så vi avvaktade. Men så tyckte hon att den besvärade henne mer igår och på kvällen vågade hon inte riktigt använda den. Så ett besök på lättakuten senare:
Inget brott men en rejäl stukning och uppföljning hos barnortopeden om en vecka.
För mig tog det 6 veckor, men nu fick jag svar på långtids-EKG. Bara normal rusning, inget farligt, men om jag har för mycket obehag kan man testa hjärtmedicin. Nä, tänker jag och sen tänker jag 6 veckor för ett provsvar och känner hur pulsen rusar. Det är väl ändå orimligt?
En lite gladare puls gav utvärderingen av senaste föreläsningen jag gav:
De svarade bland annat på frågor om delaktighet, mål för utbildningen och presentation. Mellan 72 och 84 procent gav näst högsta eller högsta betyg i de olika momenten. Det känns ju skönt att veta att jag kan lära ut saker nu när jag ska handleda en student under tre veckor.
Dagens bästa resultat gav kvällsmyset:
Kommentarer