Fortsätt till huvudinnehåll

Tidig morgon

Äntligen ledigt! Då vaknar jag såklart klockan 4:30 utan att kunna somna om. Varför? Det skulle vara så mycket trevligare att vara så pigg på vardagar.

Nu kunde jag i och för sig dricka kaffe och se min brevlåda medan Early bird aviserade att de levererat min försändelse. Visserligen satt jag och virkade klart en mössa till Polarn, som tappar bort mössor med rasande fart.
Men jag hade nog reagerat om någon la ett paket i brevlådan, eller utanför dörren. Särskilt eftersom det här var paketet som ersatte det paket de hävdade att de levererat för några dagar sedan. Det paketet som de behövde tre försök för att hitta till brevlådan jag satt och tittade på imorse. Men ändå gapade brevlådan tom. Båda gångerna.

Långt senare på förmiddagen ger vi oss ut jag och Arvsmassorna, då står det ett paket i trapphuset. Mitt paket. Trapphuset ligger separat från lägenheterna, avskilt och avskärmad. Går inte på något vis att hävda att det är utanför dörren eller i brevlådan. Antingen är den som levererar trött och ointresserad, eller så har paketet hamnat hos en granne som ställt det där, denna gång. 
Jag kan väl bara konstatera att det är sista gången jag använder Early bird som leverantör.

Lika mycket spöken som hos Early bird finns det i Beetlejuice Beetlejuice
Vi unnade oss att hyra den till kvällen för att inleda Höstlovet. 
Lite av en upprepning av ettan, ganska lätt att gissa vad som skulle hända, men lagom mys-ryslig. Kanske är det Michael Keaton, kanske är det att växa upp med VeckoRevyn som format ens mansideal, men han har ju en viss charm Beetlejuice. Vi satt och tyckte lite synd om honom vi. 

Nu rasslar jag inte fram fler spöken, för inatt skulle jag nog behöva sova en hel natt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.