Fortsätt till huvudinnehåll

Fritid

Jag vet att jag har varit bortskämd, Arvsmassorna har haft väldigt lite läxor. 
Nu börjar Polarn få lite mer läxor, dessutom har hon ju varit ute på sina flådiga modelluppdrag och har lite att jobba ikapp. Pyret har inte läxor men har bestämt sig för att börja jobba lite extra i alla ämnen.
Det är ju fint; att de engagerar sig i skolarbetet. Det är också fint att de vill ha hjälp av mig. 
Det detta innebär i praktiken är att jag nu kan säga farväl till den gnutta av fritid jag har haft.  

Så här tolkar AI förfrågan att skapa en bild av "Hjälpa barn med läxa"
Det ser ju roligt och harmoniskt ut.
Och jag kan tycka att det är roligt med uppgifterna; att slipa lite på bortglömda matematikkunskaper, minnas biologin, tipsa om hur man kan sammanställa fakta. 
Det jag inte tycker är kul är att detta ska utföras samma dag som inlämning, precis innan en Arvsmassa som verkligen behöver äta något, har ätit något (aka Snickers-varning) eller framåt tiden på kvällen när min hjärna har stämplat ut för länge sedan.

Jag blir nöjd när jag plockar fram kunskapen, men har himla svårt att känna mig pedagogisk. Det bästa jag kan erbjuda är att visa att det är okej att inte förstå, att det är lättare när man är pigg och att man vinner på att planera sina läxor.

Jag kan inte erbjuda AI-harmonisk, å andra sidan ser inte Arvsmassorna så där nöjda ut de heller. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.