Fortsätt till huvudinnehåll

Hipp, hipp, hurra!

Ännumindrefjant är inte så liten längre, hela 1 år minsann.
Självfallet firades detta med att jag tog med Arvsmassorna och mammakompisens arvsmassa, som ville stanna under dagen också, till djuraffären. Här ser vi födelsedagsbarnet med ena presenten. Han fick också en sån där fisk som rör på sig och en leksak med fjädrar av mammakompisen. Istället för tårta fick han sån där puré på tub som gör alla katter helt tokiga och hjälp att dricka ur sin mugg så ofta han ville.
Ännumindrefjant uppskattade att vara i centrum hela dagen, jag misstänker att han kommer öka på sina diva fasoner nu. 

Arvsmassorna spenderade i övrigt dagen i Polarns rum och kom bara ut för att äta. Vad jag förstår så lärde de sig danser och spelade spel, vilket är bra jobbat eftersom de uppgav att de somnade först klockan 3 på natten. Jag minns tiden när jag orkade vara levande trots minimalt med sömn. 
Jag hade inte heller sovit särskilt fantastiskt, kanske på grund av ljud från Polarns rum hela natten. Dessutom var de lurviga lagom skeptiska till hushållets minderåriga som rört sig som en fnittrande massa genom bostaden. Båda sov klistrade vid mig hela natten så därför sov jag desto mindre.

Jag spenderade dagen med att plantera blommor, rengöra och behandla köksmöblerna, tvätta, titta på tv, prata med Cous-cous och virka klart min kofta.
Ingen aning när jag ska ha den dock, för den är varn och tjock. 

Vid middagstid började luften gå ur alla och Mammakompisen kom och återtog sin arvsmassa. Imorgon är vardagen åter och jag känner mig inte alls redo. Var tog helgen vägen?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...