Fortsätt till huvudinnehåll

Höga krav

Med en Swiftie i familjen måste väl Taylor nämnas på något sätt. Till exempel har jag tänkt på att det är lite spännande hur det ständig görs försök att göra henne lite mindre "folklig". Det ska nämnas vilka enorma summor hon tjänar, vilka dyra kläder hon har och vilka kända personer hon umgås med. 
Jag kan väl säga att om jag tjänade de pengar hon gör skulle jag också köpa massor med kläder, även från dyra märken. Jag skulle, precis som nu, träffa vänner utifrån de sammanhang jag befinner mig i; jobb, skola, kompisars kompisar, alltså så som det blir för henne också. Jag skulle också önska att jag fick lön efter uppskattning för det arbete jag utför. Jag fick idag höra att: "Du är den första person jag känner förstår mig, det betyder mycket. Du är väldigt bra på ditt jobb", men det trillar inte in några miljoner för den skillnad jag gör i människors liv.

Det svagaste försöket att beskriva hur Taylor Swift förändrats är när de skriver att hennes kravlista inför konsterter har blivit större. Tidigare var den mycket enklare, skriver de. Sedan lägger de ut exempel på vad som begärs nu:
Wow.
Jag tror att jag nästan kan begära det här inför mina föreläsningar. 
Men för all del, det går ju inte an att låta en kvinnlig artist blir stor och uppmärksammad utan att försöka förminska henne. 
Nu ska jag tillfredsställa mina egna divafasoner och äta Ben & Jerrys Half baked.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.