Fortsätt till huvudinnehåll

Från början till slut

Jag vaknade klockan 04.33 av ljudet från en högtryckstvätt.
Det kändes ju rimligt.
Är det inte möjligt att starta sådant arbete något senare? En kollega gissade att de ville göra det innan folk kom i rörelse. Men då skulle de väl inte stått precis utanför vår port igår när vi gick hemifrån vid 7.00? Ingen rim och reson. Enda möjliga förklaringen borde vara att de gör det för att retas. 

Med pyttelite sömnbrist drog dagen igång. 
Det blev bestämt igår att Polarn skulle ha en kompis på övernattning. På eftermiddagen skrev Pyret att en kompis skulle följa med hem. De ville baka. Jag frågade om kompisen ville stanna på middag, för jag tänkte att det inte gjorde någon skillnad att utfodra ett barn till. Kompisen ville det. När Pyret och hennes kompis hade det som roligast började det bli dags för kompisen att gå hem, det var ju inte kul. Jag sa att hon också fick sova över om hon ville, det ville hon, och det fick hon för sina föräldrar.
Vips så har jag 4 barn som försöker sova och som ska ha frukost imorgon. 

Hela eftermiddagen och kvällen har hemmet fyllts av kiknande skratt. Tjejerna har spelat spel tillsammans alla fyra och delat på mat och godsaker. Polarns kompis sover över hos en kompis för första gången. Pyret har för första gången en kompis sover över här. För det kan jag handdiska hur många gånger som helst. Men det hade varit trevligt att ha fått sova bara lite till imorse.

Den som minst uppskattade dagen var Lillfjant. 
Främmande människor är jobbigt, om de dessutom låter mycket faller det henne inte alls i smaken. Så hon har legat gömd fram tills jag gick och la mig. Nu tankar vi lite energi för att klara av morgonen och hoppas att vi slipper väckas 4.33.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.