När jag med stor precision rafsat ihop 6 par byxor åt Pyret skojade jag med henne och sa att nu vill jag inte höra dig säga: "Jag har inget att ha på mig", på ett tag. För att balasera upp det skämtet kan jag tillägga att jag vid tidigare tillfällen förklarat att jag vet precis hur det känns att öppna en fullproppad garderob och ändå känna att man har exakt noll plagg att ha på sig. För ja, jag vet.
Till skillnad från löparproffsen är Pyret inte förtjust i korta shorts, kjolar eller klänningar, nedanför knät ska de gå. Inte får de vara för tajta heller. Hon vet vad hon vill ha.
"Ett tag" i Pyrets, och alla andra femteklassares liv, är tydligen en dag. En. För idag öppnade hon garderoben och sa "Meh, jag har ju inga klänningar ju!"
Till hennes försvar har det hänt en del sedan förra sommaren, både i växtkurvan och klädstilen, så jag förstår vad hon menar. Men ändå. En dag.
Så nu är jakten på kjolar och klänningar inledd. Jag tänker shorts också, för det är bara en tidsfråga innan hon upptäcker att de är för små de med.
En dag.
Kommentarer