Fortsätt till huvudinnehåll

Ledig, semester, avkoppling

Jag föredrar att inleda ledighet med att få undan Att göra - saker. Jag får liksom ingen ro om jag är omgiven av en massa "borden". Så idag släpade jag en svintung kasse full av Polarns bortvalda saker till secondhandbutiken, tvättade tre maskiner tvätt, dammsög där robotdammsugaren inte kommer åt och torkade golven. Däremellan ordnade jag med måltider till arvsmassorna. 

Jag har lovat mig själv att inte laga mat den övriga "lediga" tiden, för jag har "semester". Alla andra planer för att få vara lite "ledig" har okullkastats, så det kommer ju mest handla om att servera Höstlov till arvsmassorna, men maten kan jag väl ändå få slippa servera. Plocka undan, tjata, och försöka underhålla kommer vara jobbet annars.
Som när Pyret drog iväg på kalas på eftermiddagen och Polarn ville spela spel, tills någon av oss vunnit 5 gånger. 
Så vi spelade:
Tenzi
Trollkarlens hemlighet
Uno
Vampyrjakten
Dobber
Exploding kittens
Vildkatten
Tenzi, igen.
Jag bad att vi avslutade när det stod 4 lika, jag var helt slut.

Det var ju trist att vi inte var ute och njöt av det fina höstvädret med solsken och allt, för sånt verkar det ju inte bli mycket av under resten av lovet. Jag tror att jag hade behövt tanka energi för att orka med all denna "ledighet". Typ som Lillfjant gör.
Istället får jag stå ut till jag är tillbaka på jobbet och ska ha samtal med cheferna om hur min för höga arbetsbörda kan minskas. På jobbet finns det ju i alla fall någon som bevakar sådant.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.