Fortsätt till huvudinnehåll

Vilken cirkus

Tillsammans med mammakompisen och hennes arvsmassa åkte jag och Pyret iväg för att titta på Cirkus cirkörs parksommar-föreställning. 
Man kan säga att vi hade tur med vädret, om man menar att det är tur att sitta en timme i gassande sol.
Tyvärr hade de inte gjort som andra parkföreställningar och byggt en upphöjd scen. Det medförde att vi bara såg delar av föreställningen, till stor del tittade vi på barn i publiken.
Inte så genomtänkt. 

För att återhämta oss från solen strosade vi vidare, tittade på en av de rörigaste secondhandbutiker jag någonsin varit i, och gick och åt lunch.
På Babas kunde man få en schysst kycklingsallad om man var lite trött på standardmaten; hamburgare. Jag ångrar inte mitt val.

Väl hemma igen introducerade jag Pyret till Indiana Jones. Jag var lite tveksam om hon var tillräckligt gammal, men räknade ut att jag var i hennes ålder när tvåan kom, och det blev väl en hyfsad människa av mig, alltså kunde hon säkert se dem.
Ettan fick omdömet "lite tråkig" 
medan tvåan gick hem bättre. 
Det var ju hundra år sedan jag såg dem, men jag håller med, det var mer fart, spänning och skämt i tvåan. Trean får vi se en annan dag.

Bara sådär så var en supermysig lördag över, det går så jäkla fort.


Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...
Skicka en kommentar
Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.
Skicka en kommentar
Läs mer