Sedan sommarlovet har Polarn varit sjukt taggad på att börja trean. För i trean ska de ha simlektioner. Innan sommarlovet var hon mindre taggad, men nu hade hon ju lärt sig simma. Sammanlagt pratar vi om gedigna 4 eller 5 timmar i en pool liksom, hur stabilt som helst. Men visst hon lärde sig ju simma, kunde simma några meter både ovan och under vattnet, så tekniken och modet fanns ju där.
Idag var det så dags, hon var spänd att få åka iväg, jag var spänd på att få höra hur hennes pool-plaskande skulle omsättas i simskola. Jag kom hem till en makalöst stolt och glad arvsmassa som kunde berätta att av de 18 som åkt iväg var det bara fem som klarade första testet, och fick gå över från barnbassängen till större poolen.
Hon var en av de fem.
Hon hade vågat hoppa i från kanten och klarat att simma en längd. Det resulterade i att hon sedan fick simma 4 längder i den större poolen och lära sig att flyta på rygg.
Jag fick veta så mycket mer, för hon pratade oavbrutet i en timme, men om jag ska summera saken istället för att ge er alla detaljer så var simläraren gammal men j.ä.t.t.e.snäll, det var världens bästa skoldag och simning var nu favoritlektionen. Men också att det bara var tjejer som hade klarat testen, trots att killarna tjatat i flera dagar om hur bra de var på att simma.
Nu är den lilla badkrukan taggad på att också gå och simma på helger, trots att det är kallt i simhallen. Allt kan hända och allt kan vända.
Kommentarer