Fortsätt till huvudinnehåll

Orättvist sammanträffande

Jag är som alltid en flitig läsare, men i perioder av trötthet, alltså typ konstant sedan jag blev mamma, så tar det lite längre tid att ta mig igenom böcker. Mest för att jag älskar att läsa innan jag ska sova, och nu för tiden hinner jag inte ta mig igenom så många sidor innan ögonlocken börjar klippa. 

Igår läste jag i alla fall klart ytterligare en bok av en av mina favoriter:
Fingertoppskänsla: En nödvändig manual i social kompetens av Henrik Fexeus. 

Det handlar om mitt favoritämne: kommunikation. Jag nördar gärna in mig i det området, vilket kanske inte är så dumt i mitt arbete. Det vore väl bedrövligt om jag som arbetar inom vården inte skulle vara intresserad av att lära mig mer om hur vi ska förstå varandra bättre. 

Hur som helst; idag på lunchen såg jag att herr B.o.B. skickat en bild till mig
Herr B.o.B. vill vara anonym.
Men hur orättvist? Eller, jag har tidigare haft chansen att be om en selfie jag med, men var för feg. Dessutom skulle jag ju egentligen hellre gå en kurs på tu man hand med människan, än att ta en selfie. Det har jag nog inte möjlighet till, om jag inte vinner något magiskt lotteri någon gång. Tänk att få ha en sån där fantasi-middag där man får bjuda in de människor man helst skulle vilja ha ett samtal med. Min skulle mest ha författare runt bordet. 
Nåväl, åter i verkligheten får jag väl fortsätta läsa böcker, och nu ska jag läsa klart en kollegas alster...

...eller läsa så långt jag hinner innan jag somnar. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.